Hej idag har jag varit ägare till världens mest personliga häst i 4 år. Nämnligen Coyt. 

 

Provridningen av Coyt var enkel och bra, vi skrittade och travade lite på en grusväg och det känndes bra och han passade även till pappa.

Sedan så bestämde vi oss ganska snabbt för att fråga säljaren om han ville sälja Coyt till oss och det ville han. 

30 Augusti 2014 lastade jag på Coyt på släppet i Norge och vi körde honom hem till Sverige via tull och allting. 

 

Man kan ju undra varför jag köpte Coyt som var 5 år och han var en valack. De jag sökte hos min framtida vän då var ingen unghäst då jag var osäker på om jag skulle klara av att utbilda en unghäst och gärna ett sto då jag gillar deras temprament med att dom gärna visar hur dom vill ha det. 

 

Men jag köpte Coyt för att jag kände att han var speciell och han hade ett bra psyke som jag tyckte om. Jag måste vara helt ärlig med att hästens psyke är 1000 gånger viktigare än gångarter för mig.

När man håller på med hästar oavsett nivå så ska det vara kul och alla vet vilka hästar de klarar av tex Peders häst All in har lätt för att bli rädd i olika situationer. All in är en superfin häst men jag personligen hade inte köpt honom för att han hade inte passat mig för att jag vill ha en trygg häst som är orädd och som jag kan lita på till 100%, men Peder är en helt annan person än jag och han klarar av All in jättebra tycker jag. 

 

Första veckan fick Coyt gå i en liten hage brevid Marwin och sedan med Marwin och sedan fick de båda flytta ut till stora gräshagen där trivdes dom båda som fiskar i vattnet, framförallt Marwin. 

Sedan så började vi leta efter Sadel till Coyt och det var inte helt lätt men vi hittade en superbra padd "Stålnackepadden" Den kan man ha om sadeln inte passar till 100%. Men vi hittade en sadel iallafall som passade hyfsat.

 

Vi började träna för Madeliene Stiwing och då kom Coyts sidor och åsikter fram. På första passet bajsade han 15 gånger och han stannade vid utgången varje gång vi skulle passera. Coyt förstod inte meningen med att gå i ridhus och att jag skulle styra vart vi skulle gå så det vart lite sura miner av Coyt men han var duktig ändå. 

 

Vi fortsatte träna för Madeliene och det gick bättre och bättre. Vi provade även att träna lite med att fösa kor vilket var superläskigt för Coyt, 20 kor mot 1 Coyt nej det var lite väl läskigt och Charlie red lite på Coyt och det gick bra trots lite protester från Coyt men Coyt valde att lita på Charlie och prova att ta ett litet steg mot kossorna.              Men när Coyt lyckades fösa alla kor helt själv så såg man tydligt hur mallig han blev över att kossorna hade respekt för honom och Coyts självförtroende blev lika högt som ett höghus, han var så stolt min lille blyga Coyt. 

 

Dagen efter gick det ännu bättre att fösa kossorna men med lite tveksamhet ändå. Jag kan iallafall säga att Coyt var trött efter den händelserika helgen, vilket man kan förstå men det var enormt nyttigt för Coyt att Charlie fick sitta upp och rida honom lite.

 

Några månader senare var vi med på en heldags träning för Madeliene med uppvärmning på förrmiddag och trail på eftermiddag det var väldigt kul och jag kände verkligen att Coyt hade utvecklats och det sa även Madeliene. Från att inte kunna någonting till att gå igenom en hel enkel trail bana. 

 

Våren 2015 flyttade vi hit till Holmen och vi började prova på distansritt som var väldigt kul med en godkänd 19 km pay n ride i Lerdala (Sparresäterritten) 

På sommaren reds Coyt varje dag inför 40 km tävlingen i  Billingen. Men Coyt klarade inte tävlingen tyvärr p.g.a hög puls.

 

Jag kände att Coyt tappade motivationen till ridningen efter tävlingen så jag tog det lungt med honom och på hösten/vintern började jag tömköra Coyt vilket var väldigt kul och det gick bra, anledningen var att Coyt skulle få göra något annat och att jag skulle lära honom körkommande ex vad innebär det när jag tar i höger töm, jo han ska svänga höger då o.s.v.

 

Vintern/Våren tränades Coyt lite från marken som frihetsdressyr, promenader och härliga barbackaturer. 

Coyt registrerades i svenska tinkersällskapet och blev helsvensk då. 

 

Coyt kom på världens bästa idé just exakt den dagen vi skulle åka iväg på farmors begravning. Jo just den dagen av alla 365 dagar på året bestämmer man sig för att testa indoor cross country genom att hoppa över boxdörren som är 145 cm hög. Tyvärr är inte Coyt avlad för hoppning och han fick inte över sina bakben och satt fast med bakbenen. På något sätt lyckades mamma ta loss honom och han fick en antibiotika och metacam kur på 7 dagar. 

Coyt blev riden väldigt lungt och fokuset var att ha kul tillsamans och få tillbaka glädjen till ridningen. 

 

Jag och pappa körde lite med Coyt både enbet och i par och vi märkte att Coyt går bäst i par och vi hade lite kul när vi körde lite mellan koner som Coyt tyckte var väldigt roligt. 

 

På sommaren vattentränades Coyt lite och det uppskattades väldigt mycket av honom.

 

På hösten började jag gymnasiet på öckerö och det blev mindre tid till Coyt så mamma och pappa fick äran att pyssla om honom på veckorna och på helgerna kom jag hem och gjorde något roligt men Coyt som tömkörning, ridning, promenader m.m

 

I våras hade vi målet att starta 20 km och bli godkända på sämsholmritten i april, vi blev godkända och vi kom på en 5:e plats vilket jag var otroligt stolt över och Coyt gick superbra på tävlingen och ganska dåligt på träningen inför ritten.

 

Efter sämsholmritten förstod Coyt meningen med att bli riden och det var väldigt kul och han var otroligt pigg och glad som att han hade raketbränsle. 

 

Nästa mål var att starta 18 km på billingeritten med godkänt resultat. 

Målet uppnådes med vinst och självklart blev vi godkända. 

 

Nu är planen att ta det lungt och ha kul och fösa kor i Oktober om allt går enligt plan. Även försöka behålla kondisen över vintern och starta några tävlingar nästa år. 

Det här är min och Coyt höjdpunkter på dessa 4 år som vi har ägt varandra. Han tror nog säkert att han äger mig. Han får nog snart börja med att klickerträna mig, kanske att han lär mig att när han ger mig en puss så ska han alltid få en godis.